UVA

Ulvsunda Verkstäder Aktiebolag

År 2000, när KMT, Karolin Machine Tools, köpte LMT, Lidköping Machine Tools AB, från SKF, ägde KMT redan ett verkstadsföretag som tillverkade precisionsslipmaskiner, nämligen UVA.

Sven Borgström, anställd vid UVA under många år, numera pensionär med minnet i behåll, har haft vänligheten att blicka tillbaka och sätta på pränt vad han vet om UVA.

UVA, en historik 1928 – 1986

Initialerna UVA står för Ulvsunda Verkstäder Aktiebolag.

UVA har genom åren specialiserat sig på tillverkning av precisionsslipmaskiner och andra avancerade verkstadsprodukter.

Som namnet anger ligger UVA i Ulvsunda Industriområde vid Johannesfredsvägen 15-17 i Bromma.

Företaget grundades 1928 under namnet Nomy, som betyder ”ingen friktion”. Då bestod tillverkningen av en speciell typ av patenterade blocklager som uppfunnits av ingenjör Gunnar Wallgren. Företaget ägdes och finansierades av den välkände direktör Axel Wenner-Gren. Aktiekapitalet var på kr 50.000.

Starten blev synnerligen blygsam, i en liten verkstad på David Bagares gata i Stockholm och med ett par tre anställda under ledning av ingenjör Wallgren. Som verkstadschef och medhjälpare i utvecklingsarbetet fungerade en ingenjör C-G Janson. I Nomy:s experimentverkstad arbetade under de följande åren flera unga skickliga ingenjörer. Tre av dessa blev sedermera professorer, nämligen: Folke Odqvist vid Tekniska Högskolan samt Gustaf Lundberg och Gunnar Wallgren vid Chalmers. Finns det någon experimentverkstad eller något industriföretag i Sverige som kan visa upp något liknande?!

De Wallgrenska block/radiallagren var en speciell typ av glidlager där den roterande glidbanan var uppdelad i ett antal sektioner/block. Vid rotation bildades en kilformig bärande oljefilm som gjorde lagren mycket tystgående med mycket låg friktion. Nomy-lagren användes bl a som propellerlager. Ångaren Gotland, Flottans U-båtar och en del kraftverksturbiner utrustades med Nomy -lager.

Företaget växte och 1931 flyttades tillverkningen ut till Ulvsunda i lokaler som hyrdes av AB Volta. Ett par år senare övertogs lokalerna helt av Nomy.

Arbetsstyrkan hade då ökat till ett 40-tal man. 1937 uppgick antalet anställda till över 150. Samma år övertog SKF Nomy:s patent- och tillverkningsrättigheter och år 1938 fick bolaget det nya namnet UVA, med C-G Janson som verkställande direktör.

När tillverkningen av Nomy-lagren upphörde, upptog UVA istället legotillverkning, för AB Bofors räkning, av aggregat och detaljer till 40 mm automatkanon, såsom höjdriktningsinstrument, mekanismer, navbromsar, diverse ammunitionseffekter mm. Sammanlagt tillverkades vid UVA ca 6.000 olika aggregat och detaljer till 40 mm AK under åren 1938 – 44.

År 1941 inköptes UVA av VOL VO som då på grund av avspärrningen under kriget hade stora problem med detaljförsörjningen till sin fordonstillverkning. Till UVA förlades därför en stor del av detalj- och aggregattillverkningen för last- och personbilar samt traktorer.

Vid sidan av legotillverkningen började UVA 1942 så smått att konstruera och tillverka hålslipmaskiner. Konstruktionsarbetet bedrevs i nära samarbete med SKF under ledning av ingenjör Gunnar Janson.

Vid årsskiftet 1943 – 44 stod den första maskinen färdig. Barnsjukdomarna var förvånansvärt få. I stort sett fungerade allt på ett utmärkt sätt ända från början. Maskinen fick typbeteckningen UHM-195, en halvautomatisk maskin avsedd, i första hand, för produktionsslipning i stora serier. Samtidigt konstruerades också en något enklare maskin – UHV-225 – avsedd för verktygsslipning/enstyckstillverkning.

Tack vare sin höga kvalitet blev UVA-maskinerna på några få år välkända ute i världen. Exporten begränsades dock i viss mån på grund av ett 10-års kontrakt med SKF, som i stort sett bara tillät export till de egna företagen i Frankrike, England och USA.

I samarbete med Köpings Mekaniska Verkstad, KMV, tillverkades också fräsmaskiner och svarvar vid UVA.

År 1944 kunde UVA flytta in i den nybyggda industrifastigheten på Johannesfredsvägen, med moderna lokaler anpassade för UVA:s verksamhet. Samtidigt såldes den gamla fastigheten till AB Standard Radio. Den nya industritomten hade en areal på 12.300 kvadratmeter, varav byggnaden upptog 4.100 kvadratmeter.

År 1950 inköptes UVA av AB Bofors, som under 1950- och 60-talen, förlade en hel del tillverkning av försvarsmateriel till UVA, huvudsakligen till Bofors 40 mm AK, i form av hydraulväxlar och mekanismdetaljer.

Ar 1953 avgick VD C-G Janson med pension och efterträddes av civilingenjör Lennart Odqvist, för övrigt bror till den i inledningen nämnde professorn vid KTH, Folke Odqvist.

År 1953 var det återigen dags att öka utrymmena. Fastigheten förlängdes då med en vinkelbyggnad som innebar bättre utrymmen för att på skilda plan montera och prova UVA:s slipmaskiner, Bofors hydraulväxlar samt slipspindlar och andra roterande maskinelement.

År 1955 påbörjades utvecklings- och konstruktionsarbetet av en helt ny modern mindre innerslipmaskin -U 55-an skulle bli en stor succe, allt från den enklaste handladdade, till den relästyrda helautomatiska versionen.

De mycket fina slipresultat, som uppnåddes i U 55-an, gjorde maskinen särskilt lämpad för högprecisionsslipning av hål och säte i insprutningsmunstycken till dieselmotorer. Slipresultaten medförde att den tidskrävande läppningen av hål/säte kunde nedbringas till ett minimum. Inte att undra på att fordonstillverkare världen över blev mycket intresserade av den nya sliptekniken!

Under 1970-talet utvidgades U 55-konceptet till att omfatta en helautomatisk produktionsenhet för slipning, transport, hening och kontrollmätning av insprutningsmunstycken. Till Sovjetunionen levererades ett större antal enheter, där varje enhet bestod av åtta U 55-or, ett lufttransportsystem, en läppnings-anläggning, en tvättutrustning, samt en mätmaskin av CE Johansons fabrikat. Enheten betjänades av två operatörer.

På U 55-basis utvecklades också ett maskinprogram för spårslipning av löpbanor i både ytter- och innerringar till kullager. I programmet ingick maskintyperna C1, C2, MC10, MC11, MC12 och AHSO. Av dessa typer tillverkades ett 70-tal maskiner varav de flesta levererades till Östtyskland, DIA/ZELLA-Mehlis.

I slutet av 60-talet konstruerades en ny, mycket stabilt uppbyggd, tyngre hålslipmaskin med typbeteckning U 65, som i första hand var avsedd för högproduktionsslipning av tunga och medeltunga detaljer i stora serier. De första maskinerna levererades till fordonstillverkare i Sverige och till varvsindustrin i Finland. Även av denna maskintyp utvecklades varianter för spårslipning av löpbanor i roterande element. Dessa maskiner hade typbeteckningarna MC 60, MC61 och MC62.

Fram till 1977 levererades ett 25-tal U 65-or. Tyvärr visade sig denna fina maskin vara för dyr i tillverkning varför den utgick ur sortimentet. Många fina konstruktionslösningar och erfarenheter har dock kunnat utnyttjas vid senare maskinkonstruktioner av typ U 100 och U 110.

Under 60-talet togs ytterligare en ny maskintyp fram, nämligen UR1. Denna maskintyp var specialtillverkad och enbart avsedd för högproduktiv precisionsslipning av kul- och rullagerringar.

Ett 20-tal maskiner tillverkades fram till 1968, då behovet på marknaden minskade så kraftigt att fortsatt tillverkning ej längre var motiverad.

År 1971 utsågs direktör Stig Olsson från Bofors till ny VD för UVA. Avgående VD Lennart Odqvist fortsatte sin verksamhet vid UVA som arbetande styrelseledamot fram till pensioneringen 1974.

År 1973 överfördes tillverkningen av JOHANSSON rundslipmaskiner från Karlskoga till UVA. För att klara hanteringen av de tyngre och större maskinerna utfördes en del ombyggnader. En ny travers med kapacitet upp till 10 ton installerades. ”Utskeppningschaktet” från monteringshallen samt packnings- och snickerilokalerna utvidgades.

1970-talets närmast explosionsartade utveckling inom elektronik- och dataområdet, öppnade nya möjligheter att på ett betydligt effektivare och säkrare sätt styra olika processer. Integrerade kretsar, mini- och mikrodatorer, CNC-styrning o s v blev nya begrepp. Allt fler verktygsmaskintillverkare insåg fördelarna med den nya styrtekniken.

År 1975 påbörjades därför arbetet med att få fram en modernare, moduluppbyggd CNC-styrd rundslipmaskin, som sedan resulterade i två versioner med typbeteckningarna 10MD och 10VP.

År 1976 fortsatte UVA utvecklings- och kontruktionsarbetet med att ta fram en ny CNC-styrd hålslipmaskin för att ersätta U 55-an, som då varit i drift i 20 år. Målsättningen var att konstruera en moduluppbyggd, stabil maskin, med hög kapacitet och flexibilitet, för att lätt kunna anpassas till olika kundbehov. Något bra styrsystem – lämpligt för slipmaskiner – fanns ej tillgängligt på marknaden, varför UVA beslöt att även utveckla ett eget styrsystem – speciellt anpassat till UVA:s slipmaskiner.

Efter mycken svett och möda – där alla UVA:s samlade resurser fick tas i anspråk – stod år 1980 den första CNC-styrda slipmaskinen i UVA:s historia klar, U 80, med det egenutvecklade mikrodator-baserade styrsystemet UVATRONIC.

Epoken U 80 är – när detta skrivs – långt ifrån avslutad. Slipsystemet har i en mängd olika varianter levererats till i stort sett alla världsledande företag inom framförallt fordonsindustrin. De unika varianterna U 80 NMA och U 90 NMA, för super-precisionsslipning av fordonsspridare, utgör fortfarande basen i UVA:s produktion.

År 1977 avgick Stig Olsson som VD, för att sedan kvarstå i företaget som konsult fram till hösten 1977, då han avgick med pension. Han efterträddes som VD av civilekonom Kent Sjöö från Bofors.

År 1980 lämnade Kent Sjöö UVA för att tillträda befattningen som VD för Telub i Växjö. Till ny VD i UVA utsågs direktör Svein Kalgraff, som också kom från Bofors. Svein Kalgraff satt kvar som VD för UVA fram till ägareskiftet 1982.

I samband med omstruktureringar inom AB Bofors ansågs UVA vara en udda gren i koncernverksamheten, som ej passade in i bilden.

I januari 1982 försåldes därför UVA till Nordenkoncernen, med säte i Kalmar. Huvudägare i UVA blev koncernchefen Henning Danielsson. Till verkställande direktör för AB UVA utsågs civilingenjör Bernt Nordahl med stor erfarenhet från den mekaniska industrin – främst förpackningsmaskinbranschen.

Ägarbytet har visat sig mycket lyckosamt för UVA:s del. UVA är nu, 1986, det mest vinstbringande företaget inom Nordenkoncernen, med en omsättning på 112 mkr under 1985. Samma år uppgick vinsten till 15.9 mkr.

I UV A-gruppen – som utgör en särskild gren i Nordenkoncernen – ingår, förutom huvudbolaget AB UVA, UVA Torshälla AB, UVA Electronics AB i Eskilstuna samt UVA Johansson AB i Karlskoga. Utlandsförsäljning och service, bedrivs genom dotterbolagen UVA GmbH i Västtyskland, UVA Ltd i England, UVA Machine Co i USA samt UVA Italiana s.r.l. i Italien.

År 1985 utvidgades maskinprogrammet med slipsystem U 100. Maskinkonceptet är moduluppbyggt för smidig anpassning till olika kundbehov, samt avsett för precisionsslipning av medeltunga och tunga arbetsstycken, Systemet är med sin stabila uppbyggnad mycket lämpligt för användning inom till exempel fordons-industrin, där kraven är stora beträffande hög produktionstakt och driftsäkerhet.

1986 var det dags att introducera nästa stora nyhet. Nämligen kombinationsslipsystem U 110. Ett mycket homogent, tungt slipsystem, som klarat av samtidig slipning av inner- och ytterdiametrar samt plan i en enda uppspänning. Med system U 110 har UVA lyckats kombinera de allra bästa egenskaperna från separat uppbyggda inner- och ytterrundslipmaskiner. I kombination med UVA:s portalladdningssystem UVAMATIC bör U 110 täcka upp ett stort, efterlängtat behov från kundkretsen.

Under åren 1943-1985 tillverkades över 3.200 slipmaskiner. Det gör ett genomsnittligt antal av 75/år.

Parallellt med tillverkningen av slipmaskiner har UVA genom årens lopp insett nödvändigheten av att utrusta sina maskiner med högklassiga tillbehör och kringutrustningar. Många av dessa är patenterade och säljs även som separata enheter. Där kan nämnas UVA:s välkända precisionsslipspindlar. Ett lysande exempel är TURBO-HEAD, en luftdriven höghastighetsspindel utvecklad i slutet av 40-talet. Från starten 1952 har, hör och häpna, över 30.000 TURBO-HEAD och Rotorpaket till dito levererats! Och den säljs fortfarande efter 34 år!

Flera andra patenterade utrustningar, framtagna under perioden 1950-1970, ingår även i dagens UVA-maskiner. JETSIZER mätinstrument, UDC (UVA Dressing Control), UVA:s förspända kulslidselement, är några exempel.

På senare år finns även, som tidigare omnämnts, portalladdnings-systemet UVAMATIC på programmet. Detta system säljs även separat för applikationer ihop med andra maskintyper än UVA:s.

UVA har även haft en del ”udda” produkter på sitt program. Dit hör bland annat hydrauliska lokväxlar, som levererades till Columbia och till Roslagsbanan, planläppningsmaskiner och kallstuk-maskiner.

En annan verksamhet bör också nämnas. Vid UVA fanns, under åren 1954 till 1969 en inbyggd verkstadsskola, som bedrevs i samarbete med Stockholms Stads Yrkesskolor. Skolan var 3-årig och uppdelad på en praktisk yrkesutbildning vid UVA, varvad med teoretisk utbildning vid Stockholms Yrkesskola. I och med att den nya gymnasieskolan infördes – med särskilda grenar för praktisk yrkesutbildning – fanns ej längre förutsättningar att driva skolan vidare. UVA nödgades därför att lägga ned verksamheten 1969.

Under de år skolan fanns utexaminerades 97 elever, varav 34 anställdes vid UVA. Fortfarande är flera av dem kvar vid UVA på betydelsefulla poster. En av dessa är nu företagets vice VD, Kjell Svensson!

Att i detalj försöka skriva ned UVA:s historia från den blygsamma starten 1928, fram till dagens framgångsrika företag skulle förmodligen fylla en mycket volymrik roman. Därför täcker denna historik enbart de viktigare händelserna och milstolparna.

UVA strävar nu vidare mot nya friska mål! Det finns säkert anledning att återkomma i ämnet längre fram i tiden!

Bromma 1986-11-01, Sven Borgström

Comments are closed.