Torsten Helmstein
Torsten Helmstein var Verkställande Direktör 1955 – 1975.
Han har gjort en sammanfattning av tillverkningen av verktygsmaskiner på Lidköpings Mekaniska Verkstad genom åren. Tyvärr saknas de bilagor som nämns i texten.
Tillverkning av verktygsmaskiner vid Lidköpings Mekaniska Verkstad AB (LMV) under åren 1941-1976
Förord
LMV grundades år 1875. Tillverkningen under begynnelseskedet bestod huvudsakligen av jordbruksredskap. I slutet av 1800-talet tillverkades även järnvägsprodukter av olika slag. I början av 1900-talet ingick man successivt till att konstruera och producera verktygsmaskiner. Redan före första världskriget hade LMV börjat tillverka specialmaskiner för kullagerindustrin. År 1922 kompletterades programmet med centerless slipmaskiner. År 1929 blev LMV ett helägt dotterföretag till Moderbolaget SKF.
För att beskriva en bakgrund till LMV:s utveckling före författarens anställning vid LMV år 1941 presenteras här en statistik gällande utleveranser under åren 1923-1955. Statistiken är uppdelad i SKF-maskiner, centerlessmaskiner och övriga maskiner, bland annat hjulsvarvar till järnvägsvagnar. Orsaken till den avsevärda utleveransen av övriga maskiner under åren 1935-1950 beror på att LMV då köpte företaget Industricentralens maskinkontor AB i Stockholm som tillverkade revolversvarvar.
Under tiden från mitten av 20-talet till slutet av 30-talet byggde LMV upp en agenturverksamhet i nästan alla europeiska länder. Förhandlingar inleddes även med många länder i den övriga delen av världen.
För den läsare som är intresserad av ytterligare information om LMV:s utveckling sedan år 1875 kan författaren hänvisa till LMV:s 75-åriga historia som har skrivits av Gunnar Ullenius.
Utvecklingen under åren 1941-1950
Eftersom författaren under åren 1941-1950 var anställd vid LMV:s verkstad i Stockholm kommer beskrivningen av LMV:s utveckling under dessa år huvudsakligen att vara relaterad till produktionen i Stockholm.
Under andra världskriget, som pågick under åren 1939-1945, var Sverige i relativt stor utsträckning isolerat från omvärlden i väst. Beträffande revolversvarvar var Sverige under 30-talet nästan helt beroende av import från England och USA. LMV:s försäljning inom Sverige ökade avsevärt under krigsåren. En ökning som domineras av revolversvarven, huvudsakligen tillverkade i Stockholm.
Som tidigare nämnts köpte LMV firman Industricentralens maskinkontor AB år 1939. Fabriken var då lokaliserad vid Hudikswallsgatan. På våren 1942 förvärvade LMV en lokal i Västberga området där en ny fabrik byggdes. Den nya fabriken invigdes på våren 1943. Antalet anställda under 40-talet var ca.150 st.
I begynnelseskedet tillverkades 5 olika typer av revolversvarvar med typbeteckningar EBM, CR-1, CR-2, CR-4 och UR-1, UR-2. De fyra första typerna hade horisontalt revolverhuvud och de två andra typerna hade vertikalt revolverhuvud. Beteckningen ”C” betyder på engelska ”Capstan type” och beteckningen ”U” betyder ”Universal type”.
För ytterligare upplysningar om dessa revolversvarvar hänvisas till bifogad katalog.
Under år 1941 träffades ett avtal mellan LMV-Lidköping och firman Landelius och Björklund i Stockholm, som representerade den amerikanska firman Warner & Swasey, om licenstillverkning av deras maskintyp Nr 5 som var en större capstantyp än CR-4. Den tillverkningen blev förlagd i Lidköping. Konstruktionsarbetet att översätta ritningsuppgifter från tum till metersystemet var också förlagt till konstruktionskontoret i Lidköping. Antalet levererade Warner & Swasey blev 143 stycken.
Eftersom behovet av verktygsmaskiner ökade avsevärt under krigsåren 1939-1945, beslutades år 1942 att även en större revolversvarv så kallad sadeltyp SR-400 skulle konstrueras hos LMV i Stockholm. En prototyp och en första serie tillverkades i Stockholm men tillverkningen förlades sedan i Lidköping beroende på att maskinparken där var mera anpassad för större maskiner. För att snabbt kunna reglera såväl spindelhastighet som matningshastighet utrustades revolvervarven SR-400 med en s.k. förväljare som blev patenterad. För en mera detaljerad beskrivning av revolversvarven SR-400 hänvisas till bifogade katalog. Antalet levererade SR-400 till år 1973 blev 198 stycken.
På grund av bensin- och oljebristen under krigsåren skedde en markant ökning av behovet av järnvägstransporter. Eftersom järnvägsvagnarna utrustades med sfäriska rullager som monterades i så kallade järnvägsboxar uppstod ett behov av en speciell revolversvarv för att på ett rationellt sätt kunna bearbeta dessa järnvägsboxar som tillverkades av gjutgods. Svarven som fick beteckningen SR-800 utrustades med en spindel med en invändig diameter på 500 mm och maskinstativ med revolverslider på båda sidorna av spindeldockan. Järnvägsboxar placerades inuti spindeln och svarvningen skedde samtidigt både från höger till vänster. Matningsväxellådorna var av samma konstruktion som på SR-400. Totalt tillverkades 5 st SR-800 varav 4 st levererades till SKF-Katrineholm och en till firman Maquinista Terrestre y Maritima S.A. i Spanien.
Som ett komplement till SR-800 konstruerades också en maskin med endast ett maskinstativ till höger om spindeldockan. Maskinen fick beteckningen TL-800. Totalt tillverkades 8 maskiner och 1 st till AB Karlstads Mekaniska Verkstad. Maskintyperna SR-800 och TL-800 tillverkades i Lidköping i början av 50-talet.
Under krigsåren 1942-1944 såldes ett mycket stort antal revolversvarvar, ca. 300 st till Kungliga Krigsmaterialverket och till andra i försvarsupprustningen delägande myndigheter. För ammunitionstillverkning levererades också en variant till svarven EBM som fick beteckningen HBM-20. Maskinen utrustades med en tvärstid vars rörelse påverkades av kammar på revolverslider för att möjliggöra samtidig invändig och utvändig bearbetning.
I slutet av 40-talet minskade utleveranserna framför allt av revolversvarvar. Detta ledde till att LMV:s verkstad i Stockholm såldes till firman AB Imoindustri i slutet av mars 1950. Tillverkningen av revolversvarvarna överfördes då till LMV i Lidköping.
I början av 1940-talet byggdes ett nytt gjuteri intill Vänern, norr om det dåvarande gasverket. Den gamla gjuterilokalen vid det sydvästra hörnet vid Fabriksgatan byggdes om till en maskinverkstad .
När andra världskriget var slut började så småningom den industriella återuppbyggnaden av Västeuropa. Eftersom verktygsmaskinen är basen för all industriell utveckling började branschen åter att engagera sig i utställningar i olika länder. Den första utställningen ägde rum i Basel under våren 1947. Deltagare där var endast schweiziska tillverkare. En stor internationell utställning ägde rum i England år 1948. Den var arrangerad av den engelska branschorganisationen ”Machine Tools Trades Organisation” (MTTA) i London (Olympiska mässan) LMV:s engelska agent A.C. Wickman Ltd, Coventry ställde där ut LMV:s centerlessmaskiner och revolversvarvar.
Utvecklingen under åren 1951-1955
Eftersom LMV:s verkstad Stockholm nu är nedlagd kommer beskrivningen av LMV:s utveckling i fortsättningen att handla om förhållandena i Lidköping och i viss mån om AB Falköpings Mekaniska Verkstad som LMV på begäran av SKF inköpte under mars 1952.
Utleveranserna av både SKF-maskinerna och centerlessmaskiner var relativt stabila under början av 50-talet. Utleveranserna av diverse maskiner, huvudsakligen revolversvarven, fortsatte dock att minska.
Utvecklingsarbetet för LMV:s kommersiella maskiner koncentrerades i början av 50-talet på viss automatisering med hydraulik och pneumatik. Centerlessmaskinerna utrustades med hydrauliska skärpningslider i syfte anpassa skärpningshatigheten vid olika typer av slipskivor. Vissa typer av de mindre revolversvaravarna utrustades med pneumatiska matningsenheter.
I samarbete med SKF-Hofors bedrevs i början av 50-talet ett omfattande konstruktionsarbete av en skalsvarv med beteckningen KR-2A avsedd för svarvning av valsade stålslänger inom diameterområden 20-100 mm.
Under år 1953 träffades ett avtal mellan SKF och Moore Products Co i USA om licenstillverkning av pneumatiska mätinstrument, så kallade luftmätdon. Författaren fick uppdraget att studera denna tillverkning i USA under tiden november 1953 – januari 1954. Tillverkningen av luftmätdonen förlades till LMV. För leverans av sina pneumatiska enheter inleddes ett samarbete med AB Nordiska Armaturfabriken i Solna. Luftmätardonen var huvudsakligen avsedda för precisionsmätning av delarna i SKF:s rullningslager (ringar, kulor och rullar). Vissa luftmätdon tillverkades också för detaljer som slipades i LMV:s centerlessmaskiner.
Beträffande mätdon kan slutligen nämnas att LMV redan tidigare tillverkade TeBo-tolkar för mätning av olika diametertoleranser i hål.
Som tidigare nämnts byggdes i början av 1940-talet ett nytt gjuteri intill Vänern norr om det dåvarande gasverket. Under år 1954 genomfördes en viss ombyggnad i syfte att rationalisera verksamheten.
På initiativ från SKF inköptes under mars år 1952 AB Falköpings Mekaniska Verkstad. Syftet med inköpet var att få en verkstadskapacitet speciellt anpassad för renovering av SKF:s maskinpark.
Investeringarna i början av 1950-talet bestod huvudsakligen av 2 st större arborrverk. Eftersom LMV sedan ett antal år tillbaka tillverkade koniska kugghjul som marknadsfördes av SKF:s försäljningsorganisation genomfördes år 1951 en rationalisering genom inköp av 3 st kugghjulsautomater.
Beträffande övriga investeringar kan nämnas inköp av två fastigheter för att underlätta bostadsproblemet för LMV:s personal. I en av dessa fastigheter inreddes ett centralkök samtidigt som en personalmatsal inreddes inom LMV:s lokaler.
År 1950 bildades en samarbetsorganistation CECIMO (Comité Européen de Coopération des Industries de la Machine – Outil) för hela den västeuropeiska (EG och Efta) verktygsmaskinindustrin. I denna organisation ingick varje lands branschorganisation. Den svenska föreningen är Föreningen Svenska Verktygsmaskintillverkare (FVM). CECIMO:S sekretariat är förlagt i Bryssel.
I begynnelseskedet var CECIMO:s mest väsentliga ändamål att organisera branschens utställningar. De fyra första utställningarna ägde rum i Paris 1951, i Hannover 1952, i Bryssel 1953 och i Milano 1954. LMV deltog i samtliga dessa utställningar.
Mer om CECIMO:s fortsatta arbetsuppgifter kommer att presenteras i författarens fortsatta memoarer. Slutligen kan nämnas att författaren 1:a maj 1955 övertog VD-posten vid LMV då Gustav Ekholm pensionerades.
Utvecklingen under åren 1956-1960
Den industriella utvecklingen i Västeuropa under hela 50-talet präglades huvudsakligen av den återuppbyggnad av industrin i de länder som drabbats av andra världskrigets materiella förstörelse.
För LMV:s del kan, bortsett från de oundvikliga konjunktursvängningarna, konstateras en relativt stabil utveckling under hela 50-talet. Utleveranserna av SKF-maskiner var i genomsnitt 107 per år. Utleveranserna av diverse maskiner, huvudsakligen revolversvarvar fortsatte att minska. Detta kompenserades av centerlessmaskinerna där utleveranserna under senare delen av 50-talet ökade med 42%. För centerlessmaskinerna dominerade exporten framför allt till Västtyskland, England, Frankrike och Japan.
Under senare delen av 50-talet utvecklade LMV en ny generation av centerlessmaskiner, den så kallade B-typen. Dessutom konstruerades en helt ny typ CL-46 som fick en bredare slipskiva.
Den under 1955 påbörjade utbyggnaden av gjuteriet blev färdig i början av 1956 och kompletterades sedan av en ytterligare utbyggnad för lagring av modeller.
I syfte att få ett bättre brandskydd ersattes under år 1958 det gamla trätaket i den norra öst-västliga hallen av ett siporextak. Under år 1959 genomfördes en liknande ombyggnad av taket i den västra nord-syd hallen.
På begäran av SKF fick författaren år 1955 uppdraget att utarbeta en generalplan för utbyggnad av LMV:s fabrikslokaler. Behovet av en utbyggnad hade varit aktuellt sedan början av 50-talet men omöjligt att genomföra på grund av brist på tomt. Norr om LMV:s fabrikslokaler låg nämligen kommunens gasverk. Detta nedlades under år 1956 och LMV fick under januari 1957 kommunens tillstånd att köpa tomten.
Slutligen kan nämnas att den första delen av den nya verkstadslokalen var färdig år 1960.
Beträffande maskininvesteringarna kan under perioden 1956-1960 nämnas följande.
4 st arborrverk
1 st jiggborrmaskin
1 st långfräsmaksin
2 st kuggfräsmaskiner
1 st hålsipsmaskin
1 st supportsvarv
2 st vertikalfräsmaskiner
1 st verktygsfräsmaskin
1 st rundslipsmaskin
1 st bordhyvel
1 st universalfräsmaskin
1 st karusellsvarv
För att tillgodose LMV:s framtida behov av yrkesarbetare startades i samarbete med Lidköpings stad en 3-årig verkstadsskola inom företagets lokaler. Antalet elever var i begynnelseskedet 27 st. Under utbildningstiden var de ej anställda inom företaget. Verkstadsskolan försörjdes i stor utsträckning med legotillverkning för LMV. Antalet elever i verkstadsskolan ökade successivt till 48 st år 1960.
Antalet lokalt anställda vid LMV var 662 st år 1956 och ökade till 724 st år 1960.
Mot bakgrunden av det stora investeringsbehov av verktygsmaskiner i Västeuropa under 50-talet aktualiserades frågan om licenstillverkning mellan olika företag. I LMV:s fall kom ett förslag från den tyska agenten Loewe och Ahmer om tillverkning i Västtyskland av vissa typer centerlessmaskiner. Motivet var de allt längre leveranstiderna. Med godkännande av SKF:s ledning avslogs dock detta förslag.
En annan licensfråga i motsatt riktning kom upp under våren 1958. Agenturfirman AB Servus, som representerade firman Jones & Lamson Machine Company i USA hade fått i uppdrag att undersöka möjligheten att tillverka en typ av Jones & Lamson:s revolversvarvar i Sverige. För att närmare studera möjligheten av denna licenstillverkning besökte författaren tillsammans med en representant från Servus firman Jones & Lamson under sommaren 1958.
LMV:s intresse för denna licenstillverkning berodde huvudsakligen på att företagets resurser för fortsatt utveckling av de egna revolversvarvarna var mycket begränsade. Intresset från J & L:s sida var i början relativt gynnsamt. Senare under hösten 1958 tog dock Jones & Lamson tillbaka sitt erbjudande med motiveringen att Sverige ej var medlem i EG. Erbjudandet gick sedan till ett företag i Holland.
Ytterligare en licensfråga, som behandlades under år 1956, var en överenskommelse med SKF:s dotterföretag MAB (Malicet & Blin) i Frankrike. Avtalet gällde tillverkning av LMV:s minsta revolversvarv EBM.
Beträffande sysselsättningen vid LMV:s verkstad i Falköping uppstod i slutet av 50-talet vissa svårigheter. Orsaken var att den renovering av gamla SKF-maskiner ej kom till stånd i den omfattning som var motivet till inköpet av företaget år 1952. I stället måste LMV försörja företaget med legotillverkning och renovering av revolversvarvar, som LMV tidigare levererat från verkstaden i Stockholm under 1940-talet.
Under år 1958 köpte LMV av Lidköpings Stad den i norr befintliga gamla gasverkstomten på 3800 m². Ombyggnad av LMV:s elkraftcentral blev färdig under hösten 1958. Under år 1959 godkände SKF ett förslag till utbyggnad av LMV:s fabrikslokaler på den inköpta tomten.
I anslutning till LMV:s utbyggnadsplan besökte SKF:s styrelse LMV under augusti 1958.
Med hänvisning till LMV:s agenturverksamhet i världen träffades under år 1960 en överenskommelse med Erik Brodin, (som då var anställd hos SKF-USA), att analysera möjligheterna att komma in på den amerikanska marknaden. Sedan 1931 hade LMV en överenskommelse att Cincinnati Grinders Inc. att ej marknadsföra centerlessmaskinerna i USA och Kanada. Denna överenskommelse upphörde i början av 40-talet.
Under år 1956 arrangerade år 1957 en utställning i Hannover och år 1959 en utställning i Paris. LMV deltog i samtliga dessa utställningar.
Undertecknat av
Torsten Helmstein