5. Grundandet av Lidköpings Mekaniska Verkstad

5. Grundandet av Lidköpings Mekaniska Verkstad

Förhandskalkylerna på en mekanisk verkstad i Lidköping torde framför allt ha räknat med tvenne faktorer såsom särdeles gynnsamma för ett dylikt företag. Den ena var Lidköpings förbindande genom järnvägsbyggen, dels med Västra stambanan över Skara-Stenstorp, dels med Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnväg över Håkantorp. Den förstnämnda av dessa förbindelser öppnades 1874, den senare år 1877. Den andra faktorn var stadens fördelaktiga geografiska läge i förhållande till övriga verkstadsanläggningar med deras uppland och distributionsområden. Hela centrala och västra delen av Skaraborgs län var ännu 1875 i avsaknad av en mekanisk verkstadsanläggning. Lidköpings handelsområde var av gammalt vidsträckt och rikt. Det omfattade den innanförliggande stora sädesbygden ned mot Vara och Grästorp, Kinnekullebygden samt Kållands härad. Sjöförbindelserna voro efter kanalvägarnas öppnande under 1800-talets förra hälft utomordentligt goda. Med det gamla järnbrukslandet Värmland hade staden välhävdade förbindelser över Vänern.

Järnhandeln inom Lidköpings stad hade vid 1800-talets mitt och därefter bildat en livskraftig varubransch, som emellertid måste ösa från långt avlägsna tillverkningskällor. Typisk är spannmålshandlaren O. Wendts annons i Lidköpings Nya Tidning för den 3/1 1874:

Engelska Machiner och Redskap

Såsom Lokomobiler, Ångmachiner, Tröskverk, Radsåningsmachiner,
Qwarnar, Skörde- och Slottermachiner, Ångkokningsapparater,
Sädesharpor, Potatisupptagningsplogar, Hackelsemachiner och
Gödselspridningsmachiner m.m från de bästa Engelska verkstäder
försäljes till fabrikernas priser genom

O. Wendt i Lidköping.

Man annonserade vidare om gjutgods från Bolinders, från Jonsered, Breven, Forsvik och Göteborg, om lantbruksredskap från Överum och om järnfällsängar, kaminer och decimalvågar från Munktells. Med en viss ruelse över egen oförmåga till leverans för de alltmer växande behoven såg man lantbruksegendomarna ute i herrgårdsbygderna beställa sina första ångmaskiner och lokomobiler, mejerimaskiner och tröskverk hos företag långt utanför det egna handelsområdet. Det är därför icke att betrakta såsom en tillfällighet, att initiativtagaren och grundaren av Lidköpings Mekaniska Verkstad var en branschkunnig järnvaruman, tillika bankdirektör och stadens drätselkammar-ordförande.

Järnhandlaren Adolf Fredrik Rohdin var född i Lidköping den 31/3 1832. Efter olika konditioner (anställningar) i järnhandel uppsatte han år 1863 en egen dylik affär i Lidköpings gamla stad, närmare bestämt i huset Skaragatan 57-58. Rohdin var en i många värv välförfaren man. Sålunda utsågs han redan år 1866 att förestå Skaraborgs Enskilda Banks filialkontor i Lidköping och valdes år 1872 till ordförande för stadens drätselkammare.

Redan under loppet av år 1874 hade A.F. Rohdin efter åtskilligt förarbete lyckats intressera flera prominenta lidköpingsbor för bildandet av ett bolag med uppgift att grunda och driva en mekanisk verkstad i staden. En interimskommitté bildades, bestående av förutom Rohdin själv, den förutnämnde grosshandlaren Wendt samt f. handlanden R. Knoch.

Sedan kommittén bearbetat olika aktietecknare och erhållit tillräcklig förhandsteckning ingick man i början av år 1875 till K. Maj:t med underdånig hemställan om fastställande av bolagsordningen.

Konstituerandet av bolaget samt antagandet av bolagsordningen skedde vid en sammankomst mellan aktietecknarna å Hotell Lidköping tisdagen den 18 maj 1875. Val av styrelse stod givetvis därvid som nästa ärende på föredragningslistan. Till styrelseord-förande valdes industriföretagets initiativtagare, direktör A.F. Rohdin. Övriga styrelseledamöter blevo hrr R. Knoch och C.A. Lundbäck. Den sistnämnde, ingenjör Carl Arvid Lundbäck, från Stockholm, f. 20/5 1840, utsågs till bolagets verkställande direktör och till verkstadschef.

Om sammanträdet i övrigt få vi av ett referat i Lidköpings Nya Tidning för den 16 juni vidare veta, att aktieägarna beslöto, ”att platsen för verkstaden skall utfylla å Nya stadens sannor, i närheten av hamnen utanför den blivande järnvägen till Håkantorp; att byggnaden, prydlig till sitt yttre, skall uppföras av sten samt att förberedande arbeten ofördröjligen skola taga sin början. I planen för anläggningen ingår även, till heder för förslagsställaren herr Ingenjör Lundbäck, den sunda och riktiga tanken att så småningom åstadkomma arbetar-bostäder, vilka av arbetarna på vissa villkor kunna förvärvas som egna.”

Redan den 8 juli beslöt Lidköpings stadsfullmäktige – där f.ö. A.F. Rohdin var ordförande, att på drätselkammarens tillstyrkan till det nyss bildade verkstadsbolaget försälja 112.000 kvadratfot mark av Nya stadens sannor. Köpeskillingen var tämligen överkomlig. Den sattes av fullmäktige till 1 öre kvadratfoten.

KONGL. MAJ:TS

Nådiga resolution uppå en af A.F. Rohdin, O. Wendt, A. Lundbäck, W. Nilsson och R. Knoch gjord underdåning ansökan om fastställelse å ingifvet förslag till ordning för ”Lidköpings Mekaniska Verkstads Aktiebolag”; Gifven Stockholms Slott den 31 Maj 1875.

Kongl. Maj:t, som låtit detta ärende Sig föredragas, vill härmed i Nåder fastställa följande

BOLAGSORDNING

För

LIDKÖPINGS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG

§ 1.

Bolaget, som benämnes ”Lidköpings Mekaniska Verkstads Aktiebolag”, är bildadt med begränsad ansvarighet i enlighet med Kongl. Förordningen angående Aktiebolag af den 6 October 1848 och har till ändamål att i Lidköping anlägga och drifva mekanisk verkstad samt idka jernförädlingsrörelse och annan industriell verksamhet.

§ 2.

Bolagets styrelse har sitt säte i Lidköping, hvars rådstufvurätt således blifver bolagets laga forum i alla de mål, för hvilka ej annorlunda i lag stadgas.

§ 3.

Bolagets aktiekapital skall utgöra minst Sjuttiofem tusen kronor och högst Trehundra tusen kronor, fördeladt i aktier, hvarje å Ett tusen kronor. Bolaget äger träda i verksamhet, så snart sjuttiofem aktier blifvit tecknade, men teckningen må likväl fortgå, intill dess ett aktiekapital af Etthundra tjugo tusen kronor erhållits. Sedemera må, inom ofvan stadgade begränsning, nya aktier utsläppas, såvida beslut derom fattas vid två på hvarandra följande bolagsstämmor, dock hvarje gång endast i den mån full betalning af äldre aktier skett och det visat sig, att det redan befintliga aktiekapitalet icke motsvarar rörelsens växande behof.

§ 4.

Aktietecknare åligger att vid teckningen inbetala kontant tjugofem procent af aktiebeloppet samt dessutom afgifva sin skriftliga förbindelse å återstoden, som skall infrias sist inom ett år derefter med tjugofem procent hvarje gång på tider, som af styrelsen bestämmes och kungöras, dock ej med kortare tid emellan hvarje inbetalning än två månader.

Uraktlåter aktieegare att å utsatt tid verkställa föreskrifven inbetalning, är han pligtig å förfallna beloppet erlägga ränta efter sex för hundra om året, till dess betalning följer. Sker icke inbetalning inom trettio dagar efter förfallotiden eller aflemmnas icke inom trettio dagar efter teckningen ofvan nämnda förbindelse, hemfaller efter pröfning af styrelsen för hvarje fall aktien jemte hvad derå förut må hafva blifvit inbetaldt, till bolaget; dock ansvare aktieegaren det oaktat för återstående ej gjorda inbetalningar, såvida ej styrelsen till annan person öfverlåter den förverkade aktien.

Aktiebref utgifvas först, sedan alla inbetalningarne blifvit fullgjorda; dock är aktieegare berättigad att på en gång inbetala tecknadt belopp mot räntegodtgörelse efter sex procent för år å inbetalning, som före förfallotiden fullgöres.

§ 5.

Då aktiebeloppet blifvit inbetaldt, utfärdar styrelsen aktiebref med utsatt ordningsnummer och stäldt till viss man samt utvisande, att aktiebeloppet blifvit till fullo inbetaldt.

Med hvarje aktiebref följa tjugo utdelningskuponger jemte talong.

Förloras aktiebref, skall, då egaren derom hos styrelsen gjort anmälan och styrkt, att efterlysning tre gånger i Post- och Inrikes tidningar skett, styrelsen ega att ett år sedan efterlysningen sista gången varit infört, låta utfärda nytt aktiebref, under benämning ”Duplett-Aktiebref”, försedt med samma nummer som det förlorade och stäldt till den person, hvilken i bolagets registerbok är antecknad såsom siste innehafvaren; börande härvid iakttagas sådane försigtighetsmått till betryggande af bolagets rätt, som styrelsen anser nödiga.

§ 6.

Hos bolagets styrelse skall föras ett, för en hvar tillgängligt register, i hvilket skall upptagas:

a)Aktiens nummer;

b)Aktieegarens namn, yrke och hemvist;

c)De å aktien verkställda inbetalningar, samt

d)De med eganderätten skeende förändringar, som blifvit af styrelsen godkända.

§ 7.

Vill aktieegare till annan man öfverlåta eganderätten till aktie, är sådant tillåtet; och skall öfverlåtelsen tecknas på aktiebrefvet samt upptaga namnet på den, till hvilken aktien öfverlåtes, jemte dag och årtal, då öfverlåtelsen skett, äfvensom hos bolagets styrelse anmälas. Förrän sådant skett, utdelar bolaget ingen dividend till den, som genom öfverlåtelsen blifvit innehavare af aktie.

Öfverlåtelse af aktie för hvilken fulla beloppet ännu ej blifvit inbetaldt, må icke ega rum med mindre styrelsen finner för godt att i utbyte antaga nye aktieegarens förbindelse, för hvad å aktien oguldet är.

Öfvergår eganderätt till aktie genom arf eller giftorätt på annan person, bör underrättelse därom bolagets styrelse meddelas och den nye egarens rätt till aktien styrkas, för att han skall vara berättigad att i bolaget föra talan.

§ 8.

Hvarje aktie är, med hänsyn till bolaget, odelbar, hvadan ej mer än en person kan för densamma i bolaget föra talan.

§ 9.

All bolagets egendom, är detta gemensamt tillhörig och får ej tagas i mät för delegarens enskilda gäld, liksom utbrytning af delegares andel i bolaget ej får ega rum. Deremot må aktiebref, jemte de rättigheter detsamma medför, för egarens gäld utmätas eller pantsättas.

§ 10.

Bolagets alla angelägenheter förvaltas under iakttagande af denna bolagsordning samt de föreskrifter, som med afseende å beskaffenheten och omfånget af bolagets verksamhet, aktieegarna å bolagsstämma må kunna meddela, af en på bolagsstämma för bestämd tid vald styrelse af tre bland aktieegarne utsedda ledamöter, af hvilka en skall vara verkställande direktör.

Styrelsen utser inom sig ordförande.

Styrelsen, som eger antaga den arbetsordning, den för sig kan finna nödig och lämplig, har att å bolagets vägnar tala och svara och för sådant ändamål antaga ombud.

Alla skriftliga afhandlingar, som styrelsen ingår för bolaget, skola undertecknas af den eller de ledamöter i styrelsen, som dertill erhålla styrelsens uppdrag, å bolagets vägnar och med utsättande af dess antagna benämning vid afventyr, som i § 8 af ovan åberopade Kongl. Förordning sägs.

§ 11.

Öfver bolagets inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder skall styrelsen föra noggranna räkenskaper, hvilka för hvarje kalenderår sammanföras i fullständigt bokslut, som bör vara till granskning färdigt inom Februari månads utgång följande år.

§ 12.

Bolagsstämma skall hållas i Lidköping.

Så snart denna bolagsordning blifvit fastställd, kallas aktieegarne till ordinarie bolagsstämma för utseende af styrelse och revisorer samt fattande af de beslut, som hafva afseende på den mekaniska verkstadens anläggande och ordnande.

Ordinarie bolagsstämma hålles sedemera hvarje år å den dag i första veckan af April månad, som styrelsen bestämmer. Kallelse till ordinarie bolagsstämma införes tre gånger i allmänna tidningarne, första gången minst fjorton dagar före stämman.

Extra bolagsstämma hålles, då styrelsen anser sådan nödig eller aktieegare, representerande minst tjugofem aktier, derom hos styrelsen göra påstående. Kallelse till extra bolagsstämma kungöres på sätt nyss är nämndt.

Vid extra bolagsstämma må ej förekomma andra ärenden än de, som i kallelsen uttryckligen uppgifvas.

Ordförande vid bolagsstämma väljes bland de närvarande aktieegarne efter hufvudtalet.

De vid stämman förekommande ärenden afgöras genom enkel röstpluralitet, beräknat efter antalet representerade aktier; dock må icke någon, för egen eller andras räkning, vid bolagsstämma rösta för mer än en tiondel af det vid stämman representerade aktieantalet.

Aktieegare må genom annan dertill befullmäktigad aktieegare sin talan vid stämman utföra.

§ 13.

Vid ordinarie bolagsstämma utses styrelse och två revisorer samt två suppleanter för styrelseledamöterna och två för revisorerna, bestämmes angående arfvode för dem; beslutas om vinstutdelning i den ordning i § 16 närmare omförmäles samt afgöras frågor, som af styrelsen till bolagsstämman hänskjutas.

Enskild akteiegare, som önskar hos bolagsstämman väcka förslag, skall detsamma minst fjorton dagar före stämman till styrelsen aflemna.

§ 14.

Kungörelser och kallelser, som enligt denna bolagsordning böra ske, införas i Post- och Inrikes tidningar samt den eller de tidningar inom orten, som styrelsen bestämmer.

§ 15.

För giltigt beslut om ändring i bolagsordningen eller bolagets upplösning fordras, att detsamma blifvit fattadt å två efter hvarandra följande bolagsstämmor.

Beslutad förändring af bolagsordningen vare dock icke till efterlefnad gällande med mindre Kongl. Maj:ts fastställande derå erhålles.

§ 16.

Så länge bolagets verksamhet fortfar och innan alla dess gällande skulder blifvit godtgjorda, må icke bolaget af tillgångarne göra vidare utdelning än att, enligt sista bokslut och det ej äldre än för nästföregående år öfverskott finnes, motsvarande minst en procent af teckningssumman.

Då upplösning af bolaget blifvit beslutad, skall årsstämning å dess borgenärer sökas.

§ 17.

För öfrigt länder Kongl. Förordningen angående aktiebolag af den 6 Oktober 1848 delegarne i bolaget och dess styrelse till efterrättelse.

Denna bolagsordning skall företes hos Rådstufvurätten i Lidköping för den åtgärd, som i § 1 af Kongl. Förordningen om aktiebolag af den 6 Oktober 1848 stadgas; åliggande sökanderna att inom två månader härefter till Kongl. Civil-Departementets Expedition ingifva bestyrkt afskrift av denna resolution, hvarjemte styrelsn för bolaget har att till nämnda Expedition göra anmälan ej mindre då bolaget trädt i verksamhet än äfven detsamma blifvit i behörig ordning upplöst.

Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder.

(Sigill)

Under Hans Maj:ts

Vår Allernådigaste Konungs och Herres frånvaro

Sveriges och Norges Interims-Regering:

LUIS DE GEER, R. KIERULF, O.M. BJÖRNSTJERNA, G. LAGERSTRÅLE, C.J. THYSELIUS (föredragande), F.F. CARLSON, JONAS AHLSTRÖMER, O. WEIDENHIELM, HENRIC LOVÉN, T.W. von OTTER, HANS FORSSEL, HELLIESEN, L. SEGELCKE, J. HOLMBOE, K.A. SELMER, R.T. NISSEN, W. HAFFNER, A.K. MANTHEY, H.N. WERGELAND, H.O. FOLKESTAD

 

Comments are closed.